Jens Levin 30 år

Det var en gång en liten pojke som hette Jens. Han hade det inte lätt med 2 stora systrar som säkert inte alltid var så snälla mot honom. Han var enligt lagkamraterna i fotbollen en liten nosig kille, som åkte på ett kok stryk då och då. B la på en fotbolls cup i Göteborg och i Danmark.

Jens han växte upp i det lilla härliga området helgedal med sina 2 systrar och sin mamma och pappa. Han började i 1a klass på helgedalskolan endast några hundra meter från hans hem. När han sen skulle börja högstadiet så blev det till andra sidan motorvägen, nämligen Härlövskolan. Där blev det 3 härliga år. Sen bar det av mot Kristianstads stolhets skola, nämligen Söderportskolan. 3 år på samhällsprogrammet. Under sin uppväxt så spelade Jens även fotboll. Han spelade såklart i Vilan och senare i KFF när det blev sammanslagning 1990. På äldre dar så har han även representerat Åsum och Skepparslöv. Numera huserar han bara i korpen där han enligt sig själv är "Kung". Men eftersom hans favoritlag, är numera superettan laget Hammarby, Tottenham samt Lazio så kan han få låtsas att han är duktig, hehe.

Hans stora passion annars inom sport är hockey. Där favoritlaget är Toronto Maple Leafs. En av hans äldsta och bästa kompisar, Tobias Bondesson håller på Montreal Canadiens. Jag kan tänka mig att de är som hund och katt när dessa båda lagen drabbar samman. Tobbe och Jens är ju 2 killar som aldrig har fel och ofta hade ont nånstans under sina aktiva karriärer. Framförallt ju närmre "pensionen" de kom. Men sak har de gemensamt, DOM HATAR OCH FÖRLORA.
Jens har ju även haft en karriär som innebandyspelare. Där det började i kompis gänget Vilan Vikings. När han sen blev äldre så blev det lir i Skepparslöv och en tur i Österäng. Sen vidare till Söder och sen till laget med dom lila dräkterna, Vilan/Söder. Han spelade sedan lite grann i Nosaby i div.4 innan hans tränarkarriär tog över. Han tränade FCK i 3 säsonger. Tog upp dom till div.3. Och nu är han ju som bekant i Willands IBK.

Han träffade under gymnasietiden en ung flicka som heter Martina. Och hon står fortfarande vid Jens sida. De bor nu på udden tillsammans med deras lilla dotter, Inez.

Jag och Jens är nästkusiner. Min egna minnan av Jens är mestadels sportrelaterade. En av dom första gångerna var när han spelade i Skepparslövs a-lag när han var 18-19 år. Med sin speciella löpstil var han omöjlig att ta miste på. Jag fick även äran och spela tillsammans med Jens under hans sista säsong. Men han var mestadels skadad. Så blev inte mycket av den varan. Under en match förra säsongen så bildade vi forwardspar i FCK när laget var ont om folk, men Jens spelade bara 10 min sen var hans ork slut!



Jag vill tacka för mig och önska Jens ett stort grattis på din 30-årsdag. Hipp hipp, hurra, hurra, hurra, hurra


Vid tangenterna Lelle